Brödkulturen

Vi har bakat sedan urminnes tider och det verkar inte som att vi kommer att sluta nu. Förutom att bröd innehåller spannmål, vitaminer och fibrer som vi behöver för att få en bra tarmflora så finns det en kultur bakom brödbaket.
Våra förfäders brödbak
Bröd har som tidigare nämnts bakats i många år och ingen vet exakt hur långt tillbaka som det har gjorts. Det går dock att fastslå att det handlar om flera tusen år före Kristus, det tros ha varit ett experiment av grötrester som utvecklades till det brödbak vi ser idag. I Sverige har vi aktivt bakat bröd sedan medeltiden med hjälp av olika redskap såsom kvarnar som malde ner mjölet. I vår kultur har knäckebrödet fått stor del i vår brödkultur då vi inte har haft möjlighet att baka under alla årstiderna, och just hårdbröd håller sig längre. Idag äter vi dock knäckebröd för dess smak samt för att det är ett nyttigt alternativ på våra matbord. Innan jästen uppfanns så jäste man bröd genom att låta brödet vila och jäsa av sig själv, det är vad vi kallar surdeg och den typen av bröd är alltså på uppsving igen.
En sällskapsaktivitet
Att baka bröd har inte bara varit ett sätt till näring och föda utan handlade också om att göra saker tillsammans, kvinnorna samlades i bakstugorna och bakade tillsammans. En tradition som lever kvar än idag, då handlar det främst om att baka vid högtider och inför speciella måltider såsom jul och midsommar. En bakstuga kännetecknas genom en ofta vedeldad spis där man gräddar brödet på en stenhäll. Brödbaket går ofta i generationer och det är inte ofta som bakstugan inte används av de som äger den. Det vanligaste brödet är hällakaka som kan kryddas på olika vis beroende på års-och högtiden. Hällakakan är platt och har en gyllenbrun färg, kakan sticks hål på innan den gräddas för att förhindra att den stiger vid gräddningen.